Historiskt skifte: svenskarna äger nu mer i aktier än i bostäder

Ett historiskt skifte har inträffat i svenska hushålls ekonomi. För första gången någonsin äger hushållen mer i aktier än i bostäder, enligt SEB:s färska sparbarometer för det andra kvartalet 2026. Aktietillgångarna har därmed passerat fastigheterna som hushållens största tillgångsslag.

Det är en milstolpe som aldrig tidigare har uppmätts sedan sparbarometern började föras. Under lång tid har bostaden varit den självklara grundpelaren i svenskarnas förmögenhet, men nu har börsen tagit över den positionen, om än med knapp marginal.

De nya rekordsiffrorna

Siffrorna i rapporten är stora. Hushållens nettoförmögenhet ökade under kvartalet med 1 733 miljarder kronor till 27 089 miljarder kronor, medan de sammantagna tillgångarna steg med 1 789 miljarder kronor till 32 667 miljarder kronor. Det är en rejäl uppgång på bara tre månader.

Det som avgör skiftet är fördelningen mellan tillgångsslagen. Aktietillgångarna ökade med 1 297 miljarder kronor, eller 10,9 procent, till 13 170 miljarder kronor. Fastighetstillgångarna steg samtidigt med 201 miljarder kronor, eller 1,6 procent, till 13 128 miljarder kronor. Aktierna ligger alltså strax över bostäderna.

Vad som driver börsen

Bakom uppgången ligger en stark utveckling på aktiemarknaden. Börsen har lyfts av sektorer som artificiell intelligens och försvar, vilket har drivit upp värdet på hushållens aktieinnehav kraftigt under det senaste kvartalet.

Utvecklingen på bostadsmarknaden har varit betydligt lugnare. Fastighetstillgångarna ökade bara marginellt, och bostadspriserna har enligt rapporten planat ut. Ett minskat riskaptit på bostadsmarknaden anges som en av förklaringarna till skillnaden mellan tillgångsslagen.

Aldrig tidigare uppmätt

SEB:s privatekonom Américo Fernández beskriver förändringen som unik. Enligt honom är det första gången i sparbarometerns historia som aktietillgångarna är större än fastighetstillgångarna, något som aldrig tidigare har uppmätts i undersökningen.

Skiftet innebär att svenska hushåll nu är mycket exponerade mot börsen. En allt större del av deras samlade förmögenhet är knuten till aktiemarknadens svängningar, vilket förändrar bilden av var svenskarnas pengar egentligen finns någonstans.

Rekordlåg skuldkvot

Rapporten visar också en annan rekordnotering. Hushållens skulder motsvarar nu 17 procent av deras tillgångar, vilket är den lägsta nivån i sparbarometerns historia. Trots stora lån väger tillgångarna alltså allt tyngre i förhållande till skulderna.

En låg skuldkvot innebär att hushållens balansräkningar är relativt starka. När tillgångarna växer snabbare än skulderna får hushållen en större buffert, åtminstone på pappret, även om den bufferten till stor del vilar på börsens värdering just nu.

Vad det betyder för hushållen

Den stora aktieexponeringen är dock ett tveeggat svärd. Samma börsuppgång som har gjort hushållen rikare gör dem också känsligare för nedgångar. Om marknaden vänder kan förmögenheten falla snabbare och tydligare än när tyngdpunkten låg i bostäderna.

Bostaden är fortfarande en enorm tillgång för svenska hushåll och långt ifrån oviktig. Men den är inte längre det ankare i förmögenheten som den har varit under så lång tid, utan delar nu förstaplatsen med aktierna som största tillgångsslag.

En förändrad sparkultur

Skiftet speglar en längre förändring i hur svenskarna sparar. Med en utbredd fondsparkultur och flera år av stark börsutveckling har allt mer av hushållens pengar hamnat på aktiemarknaden i stället för enbart i tegel och betong.

Sammantaget markerar sparbarometern en verklig vändpunkt för svensk privatekonomi. Hushållen har aldrig varit rikare, men aldrig heller så beroende av börsen. Hur hållbar den nya balansen är kommer till stor del att avgöras av aktiemarknadens fortsatta utveckling.