Stålet som ska rädda klimatet: Sveriges fossilfria stålrevolution tar form

Stål är ett av de material som håller vår moderna värld uppe, från bilar och byggnader till broar och vindkraftverk. Men tillverkningen har länge haft en mörk baksida, eftersom den traditionellt kräver enorma mängder kol och står för en betydande del av världens koldioxidutsläpp. Just därför pågår nu i norra Sverige ett av de mest spännande industriprojekten i Europa, ett försök att tillverka stål på ett helt nytt och renare sätt.

Vätgas istället för kol

Kärnan i den svenska stålrevolutionen är en enkel men radikal idé, att byta ut kolet mot vätgas. Enligt uppgifterna använder företaget Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, vid sin anläggning i Boden storskaliga elektrolysörer för att framställa vätgas ur vatten med hjälp av förnybar el. Genom att ersätta det fossila kolet med denna gröna vätgas kan koldioxidutsläppen minska med upp till hela 95 procent jämfört med traditionell ståltillverkning.

Ambitionerna för anläggningen är storslagna. Enligt uppgifterna väntas fabriken i sin första fas kunna producera cirka 2,5 miljoner ton grönt stål per år, med ett långsiktigt mål att på sikt fördubbla kapaciteten till uppemot 5 miljoner ton. Bygget påbörjades redan 2022 och var enligt uppgifterna omkring 60 procent färdigställt hösten 2025, även om den exakta tidsplanen sägs vara under översyn efter hand som projektet fortskrider.

Själva tekniken bakom det gröna stålet skiljer sig markant från de gamla masugnarna. Enligt uppgifterna används elektriska ljusbågsugnar i produktionen, drivna av den regionala vatten- och vindkraften. I stället för att kol reagerar med järnmalmen och bildar koldioxid, är det vätgasen som gör jobbet, och restprodukten blir då i huvudsak vanligt vatten i stället för växthusgaser. Det är denna grundläggande kemiska förändring som gör hela skillnaden för klimatet.

Ett miljardregn av investeringar

Ett projekt av denna storlek kräver enorma summor pengar, och kapitalet har verkligen strömmat in. Enligt uppgifterna säkrade Stegra nyligen en finansiering på 1,4 miljarder euro, motsvarande runt 1,6 miljarder dollar, i en runda som leddes av den inflytelserika svenska Wallenbergsfären tillsammans med investerare som Temasek, Hy24, Just Climate och Altor. Den totala projektfinansieringen uppskattas till hela cirka 8 miljarder euro, inklusive lån och offentligt stöd.

Norr om polcirkeln

Valet av just Boden som plats för denna gigantiska satsning är långt ifrån en slump. Enligt uppgifterna är den rikliga tillgången på förnybar energi i form av vattenkraft och vindkraft i norra Sverige själva grundförutsättningen för hela projektet. Eftersom tillverkningen av grön vätgas kräver stora mängder el, är närheten till billig och ren energi helt avgörande. Här, strax söder om polcirkeln, finns exakt de förutsättningar som behövs.

Kunderna står på kö

Att det finns en stark efterfrågan på grönt stål råder det inga tvivel om. Enligt uppgifterna har Stegra redan tecknat leveransavtal med en rad välkända internationella företag som vill minska sina egna klimatavtryck. Bland kunderna som står på kö finns stora namn inom fordonsindustrin som Mercedes-Benz, Volvokoncernen och Porsche, men även tillverkare som Electrolux och möbeljätten IKEA. Detta visar att viljan att betala för hållbart stål är verklig.

Del av ett större pussel

Stegra är dock inte ensamt om att driva denna omställning, utan utgör en del av ett bredare svenskt ekosystem. Enligt uppgifterna pågår parallellt även det så kallade HYBRIT-samarbetet mellan bolagen SSAB, LKAB och Vattenfall, samt LKAB:s egen omställning till så kallat svampjärn. Tillsammans placerar dessa satsningar Sverige i den absoluta framkanten av den globala utvecklingen mot en fossilfri och mer hållbar tung industri.

Att marknaden för grönt stål har en enorm potential är tydligt. Enligt uppgifterna beräknas den globala marknaden för grönt stål vara värd runt 766 miljarder dollar redan 2030. Samtidigt sätter regelverk som EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna en tydlig prislapp på utsläpp, vilket ytterligare gynnar de tillverkare som ligger steget före i klimatomställningen. Sverige har här en möjlighet att bli en global föregångare.

Utmaningarna kvarstår

Trots all optimism är vägen framåt inte helt utan hinder. Enligt uppgifterna är tidsplanen för det stora bygget under översyn, och det tar dessutom uppskattningsvis mellan 18 och 24 månader att komma igång med produktionen efter att själva anläggningen är färdig. Att skala upp produktionen av grön vätgas till industriell nivå är en teknisk och ekonomisk utmaning som ingen tidigare har löst i denna omfattning, vilket gör projektet både djärvt och riskfyllt.

Kostnaden är en annan central fråga som avgör hur snabbt omställningen kan gå. Grönt stål är i dagsläget dyrare att tillverka än traditionellt stål, och det avgörande blir därför om tillräckligt många kunder är villiga att betala det högre priset. Här spelar både medvetna företag och stödjande regelverk en viktig roll, och de tidiga leveransavtalen tyder på att betalningsviljan faktiskt finns, åtminstone hos de mest ambitiösa aktörerna.

Sammanfattningsvis representerar den svenska satsningen på fossilfritt stål något långt större än bara en ny fabrik i norr. Om den lyckas kan den bli en modell för hur en av världens mest förorenande industrier kan göras ren, och samtidigt stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft för lång tid framöver. Blickarna från hela världen är riktade mot Boden, där framtidens stål håller på att smidas redan i dag.