Antibiotikaresistensen ökar i Sverige medan förbrukningen minskar

Antibiotika räddar liv varje dag, men deras verkan är inte självklar för all framtid. Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar att antibiotikaresistensen i Sverige fortsatte att öka under 2025. Samtidigt minskade den totala förbrukningen av antibiotika, vilket ger ett något motsägelsefullt men lärorikt läge. Utvecklingen påminner om att kampen mot resistenta bakterier är långsiktig och kräver uthållighet.

En tyst men växande hälsofara

Antibiotikaresistens brukar beskrivas som en av vår tids största hot mot folkhälsan, och det med goda skäl. När bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika blir vanliga infektioner svårare att behandla, ibland till och med omöjliga. Det påverkar inte bara enskilda patienter utan hela sjukvården, från operationer till cancerbehandlingar. Därför följer myndigheterna utvecklingen noga och sammanställer varje år en samlad bild av läget.

Vad siffrorna visar för 2025

Enligt Folkhälsomyndigheten ökade antalet rapporterade fall av samtliga anmälningspliktiga resistenta bakterier under 2025. Det innebär att flera olika typer av resistens rör sig i samma riktning, nämligen uppåt. En sådan bred ökning är särskilt oroande eftersom den tyder på ett strukturellt problem snarare än enstaka utbrott. Bakom siffrorna finns tusentals människor som drabbats av infektioner som är svårare att behandla.

ESBL är vanligast

Den vanligaste rapporterade formen av resistens i Sverige är den som kallas ESBL, med god marginal till övriga. Under 2025 anmäldes 13 524 fall av ESBL till Folkhälsomyndigheten, vilket motsvarade en ökning med åtta procent jämfört med året innan. ESBL är enzymer som gör vissa vanliga bakterier motståndskraftiga mot flera viktiga antibiotika. Att just denna form är så utbredd gör den till en central utmaning för svensk sjukvård.

MRSA fortsätter uppåt

En annan välkänd typ av resistenta bakterier är MRSA, som ofta förknippas med vårdmiljöer men även sprids i samhället. Under 2025 rapporterades 4 147 fall av MRSA i Sverige, en ökning med fem procent jämfört med 2024. MRSA kan orsaka allt från lindriga hudinfektioner till allvarliga tillstånd hos sköra personer. Den fortsatta ökningen visar att förebyggande arbete och god hygien är fortsatt avgörande.

Tecken på samhällsspridning

Särskilt uppmärksammad är den grupp av mycket motståndskraftiga bakterier som kallas ESBL-carba. Här ökade smittspridningen med 19 procent jämfört med 2024, till totalt 487 fall under 2025. Folkhälsomyndigheten menar att ökningen kan vara ett tecken på att spridningen inte längre bara sker i vården, utan även ute i samhället. Denna typ av resistens är särskilt bekymmersam eftersom behandlingsalternativen är mycket få.

Mindre antibiotika men mer resistens

Det kanske mest tankeväckande i statistiken är att förbrukningen faktiskt minskade samma år som resistensen ökade. Den totala försäljningen av antibiotika till människor i Sverige sjönk med 2,8 procent under 2025 jämfört med året innan. Minskningen skedde främst inom öppenvården, alltså den vård vi möter på vårdcentraler och liknande. Att resistensen ändå steg visar att problemet är komplext och påverkas av många faktorer samtidigt.

Sverige i ett internationellt perspektiv

Trots den oroande utvecklingen står sig Sverige fortfarande väl i en internationell jämförelse. Precis som de andra nordiska länderna har landet en förhållandevis låg antibiotikaanvändning och en låg förekomst av resistens. Det är resultatet av många års medvetet arbete med att skriva ut antibiotika endast när det verkligen behövs. Samtidigt är ingen ensam ö, och resistenta bakterier känner inga landsgränser.

Varför uppstår resistens

Resistens uppstår genom ett naturligt urval där bakterier som tål antibiotika överlever och förökar sig. Ju mer och ju oftare antibiotika används, desto större blir trycket som driver fram denna utveckling. Felaktig användning, som att avbryta en kur i förtid eller ta antibiotika mot virus, kan förvärra läget. Därför är kunskap hos både vårdpersonal och allmänhet en viktig del av lösningen på problemet.

Antibiotika, en hörnsten i vården

Det är lätt att ta antibiotika för givet, men de tillhör den moderna medicinens allra viktigaste verktyg. Utan fungerande antibiotika skulle rutinmässiga operationer och behandlingar bli betydligt farligare än i dag. Just därför är det så allvarligt när effekten av dessa läkemedel gradvis urholkas av resistens. Att skydda antibiotikans verkan handlar ytterst om att värna en av vårdens grundpelare.

Så kan var och en bidra

Även om ansvaret till stor del ligger hos vården kan var och en av oss bidra till att bromsa resistensen. Det viktigaste är att bara använda antibiotika när en läkare bedömt att det verkligen behövs. Att följa doseringen, inte spara gamla kurer och inte dela med sig till andra är enkla men betydelsefulla råd. God handhygien och vaccinationer minskar dessutom risken för infektioner som annars kan kräva behandling.

Ett arbete som kräver samverkan

Kampen mot antibiotikaresistens kan inte vinnas av en enskild aktör, utan bygger på bred samverkan. Sjukvård, veterinärmedicin, forskning och myndigheter måste dra åt samma håll för att nå resultat. Även djurhållning och miljö spelar in, eftersom resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och natur. Detta helhetsperspektiv brukar beskrivas som en gemensam hälsa för hela samhället.

Vägen framåt

Den senaste statistiken är en tydlig påminnelse om att resistensen inte försvinner av sig själv. Samtidigt visar den låga förbrukningen att medvetet arbete faktiskt ger effekt och pekar i rätt riktning. Utmaningen framåt blir att fortsätta minska onödig användning utan att neka någon den vård de behöver. Med kunskap, samverkan och uthållighet finns goda förutsättningar att vända trenden på sikt.