Rödlista 2025: nästan var fjärde bedömd art i Sverige är rödlistad

Läget för den biologiska mångfalden i Sverige fortsätter att försämras. Enligt den nya rödlistan för 2025, som tas fram av SLU Artdatabanken, är nästan var fjärde bedömd art rödlistad, vilket är en högre andel än vid den förra mätningen.

Rödlistan är ett av de viktigaste verktygen för att följa hur det går för växter, djur och svampar i landet. Den ger en samlad bild av vilka arter som riskerar att försvinna och pekar ut de största hoten mot naturen.

Nästan var fjärde art rödlistad

I 2025 års rödlista bedömdes tillståndet för 23 103 arter, utöver ett stort antal lägre taxa. Av dessa klassades nära 23 procent, motsvarande 5 217 arter, som rödlistade enligt de kriterier som används internationellt.

Att en art hamnar på rödlistan betyder att den bedöms ha en osäker framtid i landet. Kategorin omfattar allt från arter som är nära hotade till sådana som redan har försvunnit eller vars situation är svår att bedöma.

Fler hotade än tidigare

Av de rödlistade arterna klassas 2 373 som direkt hotade, vilket innebär att de löper påtaglig risk att dö ut i Sverige. Det handlar om de tre allvarligaste kategorierna, alltså akut hotade, starkt hotade och sårbara arter.

Andelen rödlistade arter är högre än i den föregående rödlistan från 2020. Enligt Artdatabanken tyder utvecklingen på en fortsatt negativ trend för den svenska naturen, trots ökad kunskap och pågående insatser för att skydda arter.

Pollinatörer under press

Bland de grupper som oroar forskarna finns pollinerande insekter, som spelar en avgörande roll för både naturen och jordbruket. Av Sveriges runt 270 arter av vilda bin är hela 82 rödlistade enligt Artdatabanken.

Även humlorna är drabbade. Ungefär en fjärdedel av de svenska humlearterna finns på rödlistan, vilket är oroande eftersom humlor är bland de viktigaste pollinatörerna i det svenska landskapet och i många odlingar.

Fjärilar och ängsmarker

Situationen är minst lika allvarlig för fjärilarna. Nästan 40 procent av dagfjärilarna i Sverige är rödlistade, vilket gör dem till en av de mest utsatta grupperna bland de pollinerande insekterna i landet.

En viktig orsak är att arternas livsmiljöer har krympt kraftigt. Sedan slutet av 1800-talet har ängs- och betesmarkerna i Sverige minskat med mer än två tredjedelar, vilket har tagit bort mycket av det utrymme som pollinatörerna behöver.

Vad hotar arterna

Rödlistan pekar ut flera faktorer som påverkar flest arter. På land handlar det framför allt om igenväxning och brist på gammal skog med lång kontinuitet, ofta som en följd av förändrad markanvändning och upphört bete.

I hav och våtmarker spelar andra hot in, som bottentrålning vid fiske samt utdikning och exploatering av våtmarker. Även klimatförändringarna och tillbakagången hos vissa värdarter, som alm och ask, bidrar till den negativa bilden.

Vägen framåt

För att vända trenden lyfter experter fram behovet av att återskapa och sköta värdefulla livsmiljöer. Att hålla ängs- och betesmarker öppna genom bete och slåtter är ett av de mest konkreta sätten att gynna hotade pollinatörer.

Rödlistan i sig löser inga problem, men den ger beslutsfattare och markägare ett underlag för att prioritera insatser. Hur arternas situation utvecklas till nästa mätning beror på vilka åtgärder som sätts in under de kommande åren.