Skogens kung på rödlistan: varför älgen klassas som nära hotad, medan uttern räddas

Få djur är så sammanflätade med Sveriges självbild som älgen, ofta kärleksfullt kallad skogens kung. Just därför kom det som en chock för många när den nya svenska rödlistan placerade detta ikoniska djur bland de arter som numera betraktas som hotade i landet.

På den senaste rödlistan klassas älgen som nära hotad, vilket är den lägsta hotkategorin. Bakgrunden är att stammen har minskat med nästan en fjärdedel under de senaste tio åren, en utveckling som väckt både förvåning och oro långt utanför naturvårdens vanliga kretsar.

Vad är rödlistan?

Rödlistan sammanställs av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och uppdateras vart femte år. Den fungerar som en vetenskaplig hälsokontroll av landets arter, där varje art bedöms utifrån hur stor risken är att den på sikt helt försvinner från den svenska naturen.

Den nya omgången innehåller hundratals förändringar. Vissa arter klättrar närmare faran, medan andra har återhämtat sig så väl att de helt lämnar listan. Sammantaget ger den en talande ögonblicksbild av en natur som hela tiden är i rörelse, både på gott och på ont.

Skogens kung faller

Det är älgen som är den stora rubriken i årets lista. Under det senaste decenniet har antalet djur sjunkit med nästan en fjärdedel, och jakten pekas ut som den viktigaste förklaringen till den vikande stammen i stora delar av landet.

Artdatabanken betonar samtidigt att klassningen är rent vetenskaplig. Som en av dess experter, Henrik Thurfjell, uttrycker det, styrs bedömningen inte av något samhällsmål eller av skogsindustrins önskan att minska stammen, utan enbart av hur arten faktiskt utvecklas över tid.

En paradox: stammen växer igen

Här finns dock en paradox som är värd att stanna vid. Samtidigt som älgen hamnar på rödlistan har antalet djur faktiskt börjat öka igen. Före förra höstens jakt fanns det ungefär 300 000 älgar i Sverige, vilket är en ökning med omkring tio procent jämfört med året innan.

Förklaringen är jägarna själva. Allt fler har frivilligt avstått från att skjuta en del av de djur de haft tillstånd för, särskilt kor som väntas få kalv. Ändå tillåter jaktsäsongen 2025 att 72 328 älgar fälls, drygt 9 000 fler än under det föregående jaktåret i landet.

Vinnare och förlorare

Listan bjuder ändå inte enbart på dystra besked. Uttern, som länge var hotad, har återhämtat sig så pass kraftigt under en lång period att den nu helt lämnar rödlistan, vilket är en genuin framgång för det tålmodiga svenska naturvårdsarbetet.

Men det finns också nykomlingar. Arter som bävern, sillen och vikaren dyker nu upp på listan, en tydlig påminnelse om att även välbekanta djur snabbt kan hamna i svårigheter när förutsättningarna ute i naturen förändras i grunden.

Vad säger det om svensk natur?

Sammantaget målar förändringarna upp bilden av en natur som dras åt två håll samtidigt. Riktade insatser fungerar tydligt, vilket både uttern och havsörnen bevisar, men nya påfrestningar från skogsbruk, fiske och ett förändrat klimat öppnar hela tiden nya fronter.

Älgen står mitt i denna spänning. Den är på en och samma gång en symbol för det vilda och ett förvaltningsproblem, ofta anklagad för att orsaka betesskador på ung skog, vilket är just skälet till att jakttrycket har varit så högt under de senaste åren.

Vad händer nu?

Forskarna vill nu förstå det skifte som skett i jägarnas beteende. Fredrik Widemo vid Sveriges lantbruksuniversitet menar att det är viktigt att ta reda på hur mycket, och framför allt varför, jägarna inte längre tycks följa avskjutningsmålen, eftersom det i hög grad avgör älgens framtid.

Tills vidare behåller skogens kung sin krona, men bär numera en varningsetikett. Om den senaste uppgången lyfter bort älgen från rödlistan igen, eller om den långa nedgången återupptas, blir en av de mest avgörande frågorna för svensk natur under de kommande åren.